Ciccis kryp in

Trodde faktiskt att jag skulle kunna göra ett inlägg i veckan i alla fall, men den här veckan har varit späckad.
I tisdags var min borta över dagen som så många gånger förr. Jag skulle hämta barnen fixa middag och skjutsa de till yngstas träning där min mans moster skulle hämta de och vara medans jag hade kvälls möte. När vi kom hem var yngsta så trött att att han grät. träningen ställdes in. Då kommer ett samtal från min man om att han smällt med bilen. Jag kände hur blodet bara försvann ur min kropp. Minnen från vår svåra bilolycka 2003 rullades upp som en film i huvudet. 30 mil bort och allt jag kunde göra var att vänta på nästa rapport. Fixade mat till barnen och i väg med de till barnvakten. Till skolan på mötet. Tur att du var där Cissi, du var mitt stöd. under mötet ringde min man. De kunde fortsätta hem. Vilken otrolig lättnat.
Nu har han ont, de gamla skadorna gör sig påminda, men han stretar på.

På fredag förmiddag ringer yngsta sonen från skolan, han har ont i magen. Jocke var inte i stan så det var bara att leta upp någon som var villig att ta dubbla klasser sista timmarna. Tack gulliga ni för att ni ställde upp.

Det blev sen middag som alltid på fredagar då barnen har träning. Precis när vi ska äta går strömmen. Vi hade som alltid tänt ljus på bordet så det blev inte helt svart i huset. Barnen blev lite oroliga, de tyckte det var lite läskigt med mörkret. Äldsta sonen och Jocke for för att se en innebandy match och lämnade lillen och mig i ett mörkt hus.
Strax efter att de lämnat huset kommer en brandbil åkande med blåljus på vår väg. En stund senare en till. Ni ska veta att vi bor på en grusväg ca 1 km lång och 17 boende. Kommer det en brandbil går man man ur huse för att se vad som står på och så gjorde även sonen jag och hunden.
Det visade sig vara ett elskåp som brann. Vi fick då höra att strömavbrottet var klart större än vi anat.
Avbrottet varade i fyra timmar och sonen tjatade om att vi skulle åka till mormor och sova säkert tre av de.
För andra gången inom loppet av en månad kommer tankarna på att vi borde ha ett utedass på gården. Undrar om jag ska bygga ett i sommar.
I dag stod det i tidningen att vi var långt ifrån ensamma om att tiilbringa fredagskvällen utan el. 7800 hushåll var drabbade. Vi bor längst bort från stan, ca 15km, så vi fick tillbaka strömmen sist.

I dag hade barnen match och jag som inte hunnit besöka mamma och syster på hela veckan valde att besöka de i stället. Varje besök jag hinner med känns som en gåva. Ännu ett möte att minnas och bevara. Mötet med mamma var jobbigt i dag. Mamma pratade om att hon önskar så att hon skulle få vara med då mina barn växer upp. Vad finns att säga då? Tårarna rann längs mina kinder då jag for hem.

På tisdag fyller en av mina mostrar år så jag fick i uppgift att göra ett kort från systrarna och svägerskan. Orange är hennes favoritfärg. Så Här blev resultatet.



Blog Candy! Titta in hos Eli.



Ha en bra helg!